Så har nu 9år senare, både budget, lämplig maskin och resesällskap infunnit sig på en och samma gång.
Då Tårtans sida blivit rejält omgjord lyckas jag inte hitta deras gamla artiklar om tidigare år. Och har därför förlorat en hel del idéer och inspiration till lämpliga färdvägar, ställen att besöka och lämpliga platser att slå upp tältet vid.
Så hur gick nu resan då?
Läs här nedan så får du veta:
Så, hur gick denna resan nu då? Var det vad jag hade väntat mig efter 9 års väntan från första idé till faktiskt genomförande?
Gick det krångelfritt eller fick vi skruva och reparera under varannan kilometer?
Nå, jag får väl berätta så gott jag kan.
16/7
Vi börjar tre dagar innan avresa, då resekamraten Eskil ringer på förmiddan och berättar att han blivit magsjuk (troligen av den räkfyllda smörgåstårta jobbet bjöd på sista dagen innan semestern).
En orolig suck dras av från mitt håll. Och jag bestämmer mig direkt för att jag åker oavsett Eskils möjlighet att följa med. Resten av dagen småpular jag hemma.
17/7
Nu är det två dagar kvar tills färjan går. Jag transporterar mig och mopeden ner till Bergkvara (12 mil från Oskarshamn). För i Bergkvara står släpvagnen jag ska ha hängande bakom min 1209a för transport av tält, liggunderlag, sovsäckar, och diverse annan packning. I taket på vagnen är en plexiglasruta limmad och under denna ruta sitter en solpanel, denna panel laddar ett 62Ah bilbatteri. Som i sin tur förser våran kylbox med ström, och ger oss möjligheten att hålla mobilbatterierna laddade (Boxen må vara lyx, men jag har diabetes och mitt insulin måste hållas svalt för att inte tappa effekt)
Inuti vagnen
18/7
Nu är det dagen innan avresa. Jag lämnar Bergkvara och tar sikte på Kalmar. Ungefär halvvägs kommer jag på det faktum att, min reservdunk står kvar hemma i Oskarshamn. Och får svänga in på Hagby Bil och Smide och köpa en dunk svindyr Aspen färdigblandad. Slutligen når jag Kalmar och tar ett depåstopp hos min mor, som bjuder på god mat.
Eskil tankar innan avfärd från Kalmar.
Ekipaget hos Eskil, inför avfärd
Med magen full åker jag vidare till Eskil som bor i andra änden av Kalmar. Både jag och Eskil har vissa problem att hålla fokus. Så klockan hinner bli runt 22, innan vi drar norrut. Vi har 8,3 mil att tillryggalägga innan vi är framme hos mig i Oskarshamn. Det blir smällkallt under resan. Och i Mönsterås får vi stanna för att fylla på med varm choklad och Eskil tar en ljummen pizzabit.
Den sista etappen för natten mellan Mönsterås och Oskarshamn är ca 3,5mil. Och går till stor del på liten väldigt kurvig väg, med höga träd omkring och därför är det väldigt mörkt. Den korta historien är att 6V inte ger tillräckligt lyse för att navigera denna väg i nattens mörker. Att vagnens baklysen går på bilbatteriet i vagnen och är så starka att dem bländar Eskil, som ligger bakom. Gör det hela ytterligare lite klurigare för hans del.
Lysena uppskattades inte av Eskils mörkerseende
Vi når Oskarshamn och kör ner mopederna i parkeringsgaraget. Vagnen stoppas på laddning, och vi knallar upp i lägenheten. Vi tar varsin shot med Fireball för att fira. Vi slocknar sedan rättså fort.
19/7
"Ja vaknade på morron klocka var ju bara fem, Eskils mage gör uppror igen" Denna dagen börjar som sagt inte helt lyckat. Efter ett samtal med 1177, så känns dock läget lugnt och den oroliga magen fick förmodligen nog av att åka moped i ca 10 grader mitt i natten efter att redan ha mått dåligt. Att sedan avsluta resan med kanelkryddad Whisky var något som magen inte uppskattade.
Nåja, verktyg, reservdunken och diverse annat nödvändigt packas i vagnen. Vagnen är nu redo för avfärd med matchvikt på nästan 150kg. Vi käkar och 1209an morrar sedan ilsket, när vi med full gas fullkomligt flyger ner till färjeterminalen (klockan sprang iväg igen). Vi blir ombordvinkade och spänner fast vagn och moppar. Vi tar det lugnt och överfarten går smärtfritt.
När färjan lägger till i Visby har klockan smugit förbi midnatt. Både jag och Eskil tror på tankesättet "It aint tomorrow until I´ve been asleep". Och sålunda hamnar även denna händelse under 19/7. Vi kommer ner på bildäck och krokar loss spännbanden, och kopplar ihop ekipaget igen. Med mungiporna fastlimmade vid örsnibbarna tar vi fart från aktern och rullar ut genom fören. VI ÄR PÅ GOTLAND!
Från färjeterminalen kör vi söderut och uppför den något branta backe som leder upp mot Visbys ställplats, och Södra Hällarna. Bilar från båten kör om, medans jag ligger i vägrenen och 1209an kämpar precis lagom på effektbandet på 1an. Plötsligt tittar jag upp och 15meter framför mig står en död taxi, jag får släppa av och hitta en lucka att svänga ut på vägen. Som resultat faller varvet under effektbandet och dem sista 50metrarna upp mot ställplatsen får jag springa bredvid för att 1209an ska orka uppför. Under denna sprint funderar jag på hur korkad man måste vara för att dra vagn med 2växlad Sachs och 15-30 i drevning.
Väl uppe vid ställplatsen passar jag på att andas ut, medans 1209an får en chans att vila. Vi tuffar iväg ut på södra hällarna, och smäller upp tältet och slocknar.
20/7
Vi kvicknar till redan vid 6tiden på morgonen av att en kinapuff (läs, kinesisk 4takts plastmoped) startar ca 2 meter från tältet och drar iväg. Det är redan olidligt varmt i tältet, då solen redan ligger rakt på ena sidan av tältduken.
Efter en timme är tältet nere i vagnen, och vi tuffar in till ringmurens södra port. Brödboden, som är ett mycket trevligt bageri precis innanför söderport. Får idag stå för frukostfrallor och Eskils kaffetår. Om ni någonsin är i Visby. Så är detta ett kanonställe att äta frukost på. Även för mig, som är en väldigt kräsen människa. Men Brödboden fixar utan krångel en fralla utan kaninmat.
Jodå, listan blev betydligt längre
Vi tuffar bort till östercentrum, och shoppar allt sånt vi glömt att packa ner. Tillslut bär färden norrut och vi svänger ner mot Krusmyntagården. Direkt efter att ha svängt av från väg 149, så stannar jag intill kanten för att försäkra mig om att Eskil såg mig svänga. När han stannar bakom mig och stänger av motorn bildas fort en pöl av bensin under hans K50. Fram med verktyg och förgasaren får en genomgång. Några minuter senare stannar bensinen i flottörskålen som det är tänkt.
Eskil skruvar förgasare.
Vi rullar nerför den milt sagt branta backen, i slutet av backen fortsätter tack och lov vägen framåt. Men för att nå Krusmyntagården ska du vid backens slut vända 180grader åt höger. 1209ans bromsar är inget att skryta om, utan jag passerar avfarten med skrikande frambroms och låst bakhjul. Efter att ha fått stopp på ekipaget, handlat kryddor (som är min anledning till att besöka gården). Så vänder vi uppför backen igen. Jag tar sats ca 50m, vilket inte räckte. Efter 1/4 av backen springer jag bredvid och hjälper moppen allt jag orkar. Halvvägs upp tar det stopp, Eskil kör förbi upp till backens topp, kommer sedan gående ner och hjälper till att knuffa.
Väl uppe på 149an fortsätter vi norrut. Lummelundagrottorna får ett besök. Men vi skippar den guidade turen, däremot får K50in och vagnen varsin Gotlandsdekal. Backen tillbaka upp på 149an är här inte lika brant. Utan 1209an klarar sig precis utan hjälp. Vi hittar vilse från 149an, in på en mindre väg mot Sorby. Vi kommer till Stenkyrka och bestämmer oss för att åka mot Tingstäde via småvägar. Småvägar hittar vi, men jag som är ansvarig för rutt och karta. Tar fel väg, och slutligen hamnar vi på vägen mellan Ire och Tingstäde.
Framme i Tingstäde tar vi en fikapaus. Sedan bär det av mot Lärbro. Här handlas det käk och soppa. Jag ringer upp PUCH-60. Som är ute och rullar på sin störtfräna "E-type Caféracer AX100 Silverstone dream fast bättre" bygge. Vi åker norrut mot Kappelshamn och inom några få kilometer möter PUCH-60 upp. Och vi följer efter. Väl framme blir det moppesnack, beundrande av tidigare nämnda maskin. Vi blir visade moppar och blir bjudna på fika.
Kvällen avslutas med att åka till Hangvar-Tajnungs. Där släktingar till Eskil har en sommarstuga, och vi är varmt välkomna att tälta hos dem. Här grillar vi i väntan på att dem tidigare nämnda släktingarna ska komma tillbaka från Fårö. Under tiden avnjuter vi kall öl och cider. Grillat och potatissallad.
Stugträdgårdscamping i Hangvar Tajnungs
21/7
Vi blir bjudna på frukost av stuginnehavarna. Ber om tillstånd att låta vagn och tält stå kvar över dagen, och tar en dagsutflykt till Hallshuk. Vi beundrar utsikten där vi studsar fram på kalkdammig grusväg. Efter att ha sett utsikten svänger vi ner i Halls Fiskeläge. Vi ser några trötta heltjärade träbåtar, men inget som mättar Eskils båtintresse.
På väg till Hallshuk
Klockan har gått iväg till eftermiddag när vi är påväg tillbaka, och jag kör soppatorsk mellan Hägvards och Tajnungs. Vart är reservdunken? Jo i vagnen, vid stugan såklart. K50in med Eskil på far iväg längsmed gruset och hämtar dunken, under tiden går jag med moppen och försöker förbättre min kondition. Väl tillbaka vid stugan är Eskils koppling på dåligt humör, vi ringer till PUCH-60 och ber om att få låna svets. Han är på kalas men säger att han kan vara hemma om en stund. Så vi packar ihop. Och åker bort mot PUCH-60. Vi sitter utanför och väntar 1,5 timme, men han dyker inte upp.
Kopplingsmek K50
Efter mycket övervägande och varsamt riskkalkylerande så skruvar Eskil ur kopplingens tryckstift, som förmodligen haft för dålig härdning, och därför blivit succesivt kortare hela tiden. Det är med viss skam i kroppen som jag sedan tar fram svetsen och lägger tre loppor (Förlåt PUCH-60, hoppas du inte tycker det var alltför tjuvaktigt). Sedan slipar vi spetsen slät och stoppar ihop K50in. Med en betydligt bättre känsla i kopplingshandtaget tuffar vi iväg till Fårösund. Vi tar färjan över och tillslut slår vi läger i Ryssviken.
Kön för 30 moped är inte särskilt lång
Ryssviken
Det lagas mat på det medhavda tvålågiga gasolköket som bär namnet Sievert. En prima investering från en veteranmarknad för ynka 150:-. Precis lagom till att vi packat ner utrustningen, fått upp tältet och lagt oss. Så kommer en mindre regnskur, Vi tittar på "Lillyhammer" på Eskils notebook, första gången jag ser det. Numera en gemensam favorit.
22/7
Vi avnjuter stekt ägg på frukostmackan, en lyx vi gissar inte är helt vanlig bland mopedister på semester. Kärrans högra hjul ogillade ojämnheterna vi körde över kvällen innan, och får en lätt översyn. Sedan går färden mot Friggars, och det inte helt okända Kutens bensin. Här svalkar vi oss med varsin Cola inne på Elsies Café, som ligger precis bredvid. Givetvis handlas det också en Kutens dekal att sätta bak på vagnen.
Eskil svalkar sig med Cola
Färden fortsätter och vi kör mot Holmudden. Väl framme parkerar vi mitt i solen så batteriet får så mycket laddning som möjligt (solcellspanel på vagnen). Vi bestämmer oss för att äta lunch vid Sudersandsviken. Straxt innan vi ska svänga av hostar 1209an till och blir väldigt orkeslös. Vi parkerar, och konstaterar att hungern är större än paniken att få tillbaka livet i moppen.
Vi käkar, det är väl ingen 10poängare. Men absolut ätbart. Efteråt vidtar en kort stunds skruvande. Där vi konstaterar att 1209ans Iridiumstift gapar ca 1,5mm, Stiftet knackas ihop till mer lämplig 0,5. Moppen spottar igång på andra kicken, och vi kör mot färjan. 1209an är dock tröttare än vanligt på låga varv, men när det väl kommer en nerförsbacke. Och den tidigare marschfarten runt 45km/h uppkommer. Vi ligger över styrena bägge två och garvar friskt åt varandra.
Efter ca 1mil på absolut fullgas når vi färjan och rullar på. När vi sedan ska av tappar 1209an ansiktet fullkomligt och jag får springa av färjan. Vi väntar tills bakomvarande bilar kört av. Tar sedan sats längst ut på piren, och 1209an klättrar uppför backen på 1an, illvarvande. Ett övergångsställe kommer ivägen och jag konstaterar fort att om jag släpper av får jag gå. Så jag håller stumt och gestikulerar vilt till dem som hade den dåliga timingen att vilja korsa vägen.
Väl uppe på krönet vid Bungemacken så fyller vi på reservdunken och K50in. Mopparna låses sedan, och vi går en bit nerför backen till ICA Bungehallen, för att handla mat, läsk och cider. Tillbaka vid mopparna kommer vi på att Eskils provisoriska baklyse (cykellampa) är puts väck sedan gårdagen.
Vi såg en skylt om cykelverkstad 100m nerför backen, och bestämmer oss för att det är värt ett besök. Vi kommer tillslut fram till Jannes Cykel & Trädgårdsmaskiner. Vi är 3minuter för sena. Jag knackar på i boningshuset och vi får trots att öppettiden är förbi chansen att handla en cykellampa. Mycket tacksamma så sätts lampan fast med buntband och vi sniglar uppför backarna igen. Vi åker mot Kyllaj (uttalet har vi inte ens försökt oss på att få rätt) Ett mekstopp visar att 1209an fuktar lätt ur vänster packbox. Och tändningen står fel. Någon extra packbox har vi inte med oss. Men en lätt justering av brytarna senare så är orken marginellt bättre igen.
Vi tar en avstickare till Sankt Olofs Kyrka, och sträcker benen. Fortsatt mekande med 1209an, dock utan resultat. Vi hamnar tillslut vid Hammars ängen och slår läger för kvällen.
23/7
När vi vaknar på morgonen och sticker ut huvudet, är hela hembyggdsföreningen på plats och genomför slåtter på gammeldags vis. Vi käkar en snabb frukost och räfsar undan det gräset vi lyckats sätta tältet på. Sedan smiter vi iväg med en trött pustande Sachs. När vi väl nått Slite börjar Sachsen vissla mystiskt. Vi svänger av och demonterar insuget, och hittar slutligen felet. Stålet i membranet har spruckit, vilket nu genast förklarar den trötta karaktären på lågvarv, och varför den inte vill gå på något annat än full gas.
Mekstopp i Slite
Eskil friskar iväg till mekonomen en bit bort och får tag i en skruv och mutter. Och jag använder ett internetknep, nämligen att ett plastkort av samma typ som kontokorten funkar några mil i stöten. Med hjälp från en Cheva 57 åkande herre på Cementa får kortmembranet ett hål i mitten och moppen skruvas ihop. Svårstartad som aldrig förr. Men lågvarvsstyrkan är tillbaka. Vi rullar ner genom Slite, och vidare mot Boge.
I Krakfot har kortmembranet gjort sitt, och istället prövas en bit matlådelock. Detta håller hela sin sittande tid. Men moppen blir obönhörligt trött. Vi når Kräklingbo och siktar på Katthammarsvik, men några kilometer innan ser vi en skylt om Cykel och Trädgårdsmaskiner. Vi svänger av och hamnar i Glose på Gammelgarn Verkstad. Här prövar vi ett membran tillverkat av spackelspade, som tillverkats med hjälp av en lånad plåtsax. Detta membran är ett fullkomligt no go. Eskil kläcker då en idé, vi provar med ölburk. Och lyckan är total när Sachsen spottar igång och går klanderfritt.
Färden går vidare till Katthammarsvik, där vattendunken fylls på med det bästa vattnet hitintills. Mat handlas och vi puttrar vidare längsmed småvägar. Vi når Herrvik. En väldigt trevlig liten hamn som jag anser man måste besöka om man mopedsemestrar på Gotland. Denna lilla vik är ett verkligt vykort.
Herrvik
Solnedgång i Sysne hamn
Vi tar en liten grusväg från Herrvik till Sysne. Och får se en väldigt fin solnedgång. Vi är dock inte redo att ge upp ännu, utan fortsätter. Precis innan Skogoy tycker 1209an det är dags för löpande viktminskning. Och slutburken på ljuddämparen trillar av. Trött och hungrig så tejpas dämparen tillbaka med silvertejp. Och vi kör ner till Sjaustre, Givetvis hänger slutburken nu i halvsmälta slamsor och oväsendet är öronbedövande.
Tältet åker upp, kvällsmaten grillas. Och borta i Ljugarn som vi ser från stranden, verkar vara ett väldigt hålligång då vi ser fyrverkerier och hör musik.
24/7
Vi lagar oss äggmackefrukost igen och kör sedan mot Fridhem. I Ardre klipper vi sönder en ciderburk och trär den över slutburk och ljuddämpare för att kväva 1209ans brutala avgasdån. Det gör en behövlig skillnad, och färden bär av ner till Ljugarn. Det är dags att tanka, handla och här käkas det våfflor.
Vi åker sedan mot Etelhem, men i Garde ger ölburksmembranet upp. Eskil får nästa snilleblixt, nämligen att lägga dem dubbelt. Vilket verkar funka klockrent. Och vi åker mot Etelhem. Vi hamnar på någon form av krukmakeri, konstaterar att det inte intresserar någon av oss nämnvärt och åker istället söderut mot Lye.
Färden går sedan till Hemse. Där jagar vi lämpligare membranmaterial. Och får tag i en begagnad reedkorg till vattenskoter. Av detta klipps det membranbitar. Det blir inte optimalt, men det funkar. Siktet ställs nu på sydspetsen, Hoburgen. Kraftiga backar och mycket körande på ettan, samt att termometern visar närmre 30 graders värme. Gör att i Fidenäs har 1209ans Sachs 50/2KS fått nog av plågandet och tvärlåser.
Stående längs vägen rivs cylindern av och Suzukikolven har lämnat smält aluminium i min 41mm membrancylle. Verktygslådan inventeras, ingen fil och inget sandpapper hittas. I vredesmod tar jag täljkniven och karvar bort aluminiumresterna ur cylindern, kolven får också smaka på kniven för att få bort den smälta som håller kolvringarna i ett säkert grepp. Efter detta byter jag plats på kolvringarna och sålunda blir ringarnas skador förskjutna från kolvens skador. Det extrema bonnfixet avslutas med 2% extra olja i tanken och moppen smattrar igång efter tredje kicken.
Vi fortsätter sedan till Burgsvik, donnan i glasskiosken vill höra oss sjunga "snickeboa" efter att ha berömt våran småländska dialekt. Vi avböjer vänligt men bestämt. I Burgsvik konstaterar vi att det är säkrast att ge upp målet med Hoburgen. Och istället vara i Visby en dag innan återfärd till fastlandet. Vi vänder därför norrut, och i Alsvik lagar vi pasta och köttfärsås som är en gemensam favorit, slår upp tältet och tömmer förrådet av alkoholhaltiga drycker. Sjunger med i låtar vi hittar på Spotify. Och glor på ännu ett avsnitt av Lilyhammer.
Solnedgång i Burgsvik
25/7
En sista lyxfrukost med ägg och denna dagen även bacon på mackan avnjuts. Sedan packas tältet ner. Och vi letar oss tillbaka på vägen upp mot Klintehamn. I höjd med Eksta är det dags att tanka 1209an med dunken. Sedan fortsätter resan, i Fröjel stannar vi till vid en liten gård där det står en Hanomag med flygplanstrappa till salu, på gården finns också en liten butik under namnet Formverket. Här inne finns retrogrejer som heltrevliga tändsticksaskar, Eskil som bär efternamnet Hjorth. Och via forskning vet att han är släkt med en viss B-A Hjorth. På formverket fann han en skiftnyckel av tidig tillverkning, som därför bär hans efternamn och inte förkortningen BAHCO.
Denna skiftnyckel, en drös helläckra tändsticksaskar och en mindre cykelpump köps. Dubbel ölburksmembranet byts mot dubbel ciderburk, ingen skillnad i varken tjocklek eller hållbarhet. Men då ölburksversionen nu suttit i ca 7mil, så kändes det bättre att byta, än att riskera att bitarna som flyger när membranet ger upp, inte ska hamna i vevhuset.
Färden går sedan vidare mot Klintehamn, där K50in och reservdunken fylls på igen. Färden går sedan till Visby, en utdragen sträcka där 1209ans nya toppfart om 25km/h inte imponerar. Men att den går efter vad den varit med om, gör att vi är fullt nöjda trots söligheten. Vi når tillslut Visby. Vi ser tillbaka på 6 äventyrliga dagar som vi förmodligen aldrig kommer glömma.
Mopederna låses vid ställplatsen jag sprang upp till första natten. Och till fots tar vi oss in till Köpmannen II, en restaurang där vi äter grillad Kalventrecóte, pommes och "hemslagen" bea. Och efter en vecka på mopedsadel med diverse lättlagat och amatörgrillat så smakar det ljuvligt. En glass i hamnen och strosande bland båtarna fördriver tiden. Sedan får Högklint ett besök, innan vi för sista gången denna gång slår upp tältet och kryper till kojs.
26/7
Det är med visst vemod tältet packas ner. Och vi tuffar bort till ställplatsen. Mopeder, hjälmar och vagn låses fast igen och vi tar oss in till Söderport, och Brödboden där vi åt frukost första dagen. Dem får åter ett besök. Sedan spenderas dagen till fots, bl.a hinner vi gå varvet runt ringmuren. Vi hinner strosa runt i gästhamnen och spy galla över gigantiska lyxyachter som ligger längst in och bara är till för att synas. Och koncentrerar oss istället på att hitta träbåtar och gamla klassiker att vila ögonen på. Vi lyckas, men det är inte gott om dem.
Dagens matintag får bli ett inte fullt så lyxigt besök på gyllene måsen (MC Donalds). Men det var vad vi bägge kände för, så det funkade fint. Sedan tar vi oss tillbaka till mopederna, låser upp. Och sätter nytt toppfartsrekord nerför backen mot hamnen, i friläge för min del. Vi får veta att vi ska upp på övre däck, vilket ger mig äran att med shortsen halkandes springa bredvid min nu mycket trötta 1209a med släpvagn uppför rampen in på övre bildäck. Vi spänner återigen fast våra ekipage. Och går upp och sätter oss. Farväl Gotland, jag kan inte tala för Eskil. Men JAG kommer tillbaka.
För den läströtte är här resans slut. Men för den som orkar fortsätta finns mer:
Bonus:
Vi står nere på bildäck och redo att åka av. Framför oss står ca 15st Harleyåkande knuttar som skapar ett oslagbart åskdunder när vi blir igångvinkade av personalen. Ljudet är öronbedövande bland stålväggarna inne i färjan. Men så mäktigt. Vi rullar av och jag försöker hålla varvet uppe, då det är enda sättet att få min maskin att orka. Vi är nu åter i garaget under mitt lägenhetshus. 1209an åkte härifrån med ca 4hk, nu finns väl blotta 0,5kvar.
Vi tömmer vagnen och packar om, innan Eskil ger sig av med sikte på sin egen säng hemma i Kalmar.
27/7
Idag, en dag innan hemkomst är det fordonsträff nere i hamnen här i Oskarshamn. Så är fallet varje onsdag i stort sett hela sommaren. Men idag är det med tema MC & Moped. För att slippa springa bredvid moppen, så låg jag sista morgonen på Gotland och beställde ny kolv, nytt membran, packningar och två nya packboxar och en Jamarcol Fuego pipa från mopedrenovering. Dessa delar dök upp 11:30. Så ner i garaget och ta hand om dem prestandaskador min maskin tagit av Gotlandsemestern. En enkel honingsmaskin tillverkas av lite sandpapper 80 och träskaftet till en kostnärspensel.
Cylindern nöts ren och fin med detta, ny kolv, nytt membran och nya packningar åker på i rasande fart. Givetvis lyckas jag knäcka ena kolvringen, men äh det finns andra maskiner som bara har en från första början. Tädningen rivs och den totalt brända packboxen byts ut. Sedan slits ljuddämparen väck och ersätts med Jamarcols kromade expansionspipa. Först kicken resulterar i absolut glädje, när Sachsen smattrar igång med rappt puffrande ur pipan. Gasar till och jodå, den svarar!
Senare på kvällen kör jag ner till hamnen och berättar glatt för nyfikna om resan och och haverierna.
Två dagars vila tar vid innan jag kör dem 12milen ner till min far i Bergkvara. Där vagnen ska förvaras. Med närapå 90 mil i ryggen är jag nöjd med min semester. Nästa år funderar jag på att klämma av Oskarshamn-Pengfors, det är 105mil enkel resa
