Sida 1 av 5

JLO-Tråd

InläggPostat: 02 nov 2015, 10:15
av JLO-Tomten
En tråd där allt som har med JLO att göra kan diskuteras :D

Re: JLO-Tråd

InläggPostat: 02 nov 2015, 10:16
av JLO-Tomten
Hur vanlig är aluminiumcylindrarna som satt på vissa JLO G50 motorer och vilka fördelar har dessa? :)

Re: JLO-Tråd

InläggPostat: 02 nov 2015, 10:24
av erlan
ja jag har uppfattat dom som väldigt vanliga. men enda fördelen är väl egentligen att dom inte rostar.
dom har väl något bättre kanaler otrimmat, men gjutjärnscylindern har ju mer material runt kanalen
för den som vill leka med dremeln.

erlan

Re: JLO-Tråd

InläggPostat: 02 nov 2015, 10:48
av JLO-Tomten
Okej, är det mer gods att svarva upp i dessa cylindrar? Är lite sugen på att öka diametern i loppet :wink: 8)

Re: JLO-Tråd

InläggPostat: 02 nov 2015, 10:59
av erlan
jag har inte studerat järncylindern så noga, men tror det är lika, att cylinderkjolen ner i vevhuset är begränsningen.

erlan

Re: JLO-Tråd

InläggPostat: 02 nov 2015, 15:09
av JLO-Tomten
Okej tack för svaren :) Går samtidigt över till min nästa fråga, passar kedjetransmisionen från en Husqvarna äggmotor (slidmatad modell) på en JLO G50 motor eller krävs det ombygnationer?

Re: JLO-Tråd

InläggPostat: 02 nov 2015, 17:46
av erlan
eftersom tandremmarna är olika så bör väl kedjan vara det med.
och kopplingskorgen måste troligen modifieras.
jag har bara skruvat med flintan, men jag vill minnas att flintans kopplingskorg passar på äggmotorerna
så bör dom vara lika. bortsett från antalet lameller, om inte minnet sviker.

och hittar du en kedjetrans till ilo, så måste du ha med vevaxeln, dom är olika.
men du kan trimma rätt hårt innan en modern tandrem brister.
ska du trimma hårt vill du nog ha en ritovev i motorn, och då får du inte dit kedjetransen.
eller, ja, du kan ju tillverka ett nytt primärdrev till kedjetransen, det omöjliga är ju det som tar lite längre tid.

erlan

Re: JLO-Tråd

InläggPostat: 02 nov 2015, 19:28
av Svartsjö
Tandremmen pallar mer effekt än någon av er lyckas kräma ur en JLO!

Re: JLO-Tråd

InläggPostat: 02 nov 2015, 22:50
av JLO-Tomten
Tack för era svar :) Håller mig nog till remmen och ser vad den håller för :lol:

Re: JLO-Tråd

InläggPostat: 11 nov 2015, 20:48
av ilo55cc
Tråda,tråda. Har inget vettigt att skriva,ville bara hålla liv i tråden. :whistel:

Re: JLO-Tråd

InläggPostat: 11 nov 2015, 20:59
av Baronen
Hur länge användes JLO motorer i Sverige och fanns det någon tysk moped/MC som använde JLO ännu längre fram? Kul att veta.. :)

Re: JLO-Tråd

InläggPostat: 11 nov 2015, 21:25
av erlan
1962 var sista året på dom flesta mopedmodeller, utom monarscoot, där vill jag minnas 1964 var sista årsmodellen.
och dom tillverkades några år till. men jag kommer inte ihåg hur länge.

erlan

Re: JLO-Tråd

InläggPostat: 11 nov 2015, 22:01
av HSE
Finns en del av intresse att läsa här om ILO fabriken: ILO-Motorenwerke var en större tillverkare av tvåtaktsmotorer i Tyskland, mellan 1911 och 1990. Företaget grundades av Heinrich Christiansen och inriktningen var främst att tillverka tvåtaktsmotorer till olika ändamål, även om det också tillverkades motorcyklar mellan 1923 och 1925. Företaget köptes 1959 av Rockwell International, som sedan också började tillverka snöskotrar, vid sidan om den övriga tillverkningen. 1977 såldes företaget till Tecumseh Products, som fortsatte att utöka produktionsutbudet med motorer till gräsklippare, kompressorer och jordbruksartiklar. Företagets lönsamhet minskade ytterligare under slutet av 1980-talet och fabriken stängde 1990. Företaget grundades 1911 i Altona vid Elbe. Där köpte företagets grundare Heinrich Christiansen, vid 35 års ålder, en maskinfabrik som var satt i konkurs. Under namnet Norddeutsche Maschinenfabrik GmbH startades en maskinfabrik med cirka 25 anställda och utrustning för räls och broar tillverkades för den tyska järnvägen. Två år efter starten, blev lokalerna för små i Altona och företaget köpte nya lokaler vid järnvägen i Pinneberg utanför Hamburg. Där uppfördes både en produktionsanläggning och kontor. Under första världskriget utvecklades ett spårriktningståg, för den tyska järnvägen. Detta var ett specialtåg som användes för komprimering av ballast mellan sliprar, vid bygge och underhåll av järnväg. Under det sista krigsåret 1918 utvecklades en tvåtaktsmotor som gjorde enheten oberoende av andra kraftkällor. Detta var den första ILO-motorn.fter krigsslutet 1918 fick företaget ekonomiska problem. De militära beställningarna upphörde, vilket medförde personaluppsägningar. Bygget av specialtåg fortsatte dock i en mindre skala, tills att företaget sålde patentet till Kruppkoncernen 1921 och tillverkningen slutade 1922.

Företaget fokuserade istället på att bygga tvåtaktsmotorer för motorcyklar och lätta lastbilar. Nästan alla stora tyska tillverkarna av motorcyklar byggde in ILO:s motorer i sina fordon. Mot 1927, utvecklades en cykel med hjälpmotor (moped), som var en av de första högpresterande motorerna för cyklar. Från 1929 fanns tvåtaktsmotorer också tillgängliga för jordbruket och det fanns både jordfräsar och pumpar med ILO-motorer. Från 1922 ökade motortillverkningen stadigt och 1930 sattes också logotypen ILO upp ovanför entrén.

På 1930-talet sattes motorerna in i de alltmer populära trehjuliga skåpbilarna, från tillverkare som Vidal & Sohn Tempo och Goliat Borgward

1931 introducerade ILO en enhjulig transportör för järnvägsvagnar, som såldes framgångsrikt i många år. ILO:s motorcyklar fick dock allt svårare att konkurrera med tillverkare som DKW, NSU och Sachs. Bastert Werke i Bielefeld baserade dock hela sitt motorprogram på ILO-motorer. Fram till andra världskriget ökade antalet anställda till 300.

Under andra världskriget tillverkas nästan uteslutande motorer. Eftersom fabrikens produktion under krigsåren främst var avsedd för militära ändamål, förklarades anläggningen som en militär operation utsågs Christiansen till Wehrwirtschaftsführer inom rustningsindustrin. Under krigstiden fanns det omkring 160 tvångsarbetare i produktionen, vilka var inhysta i baracker på fabriksområdet. Fabriken förblev intakt under kriget och blev inte bombskadad.driftansvaret. Det förekom inget egentligt demontage av fabriken från de allierades sida och företaget började tillverkning av kryckor, äggkoppar, tändare och annat som behövdes efter kriget. Motortillverkning var inte högprioriterad för landets uppbyggnad, men det fanns dock ett behov av att underhålla den brittiska Rhenarméns fordonsmotorer och de första efterkrigsbeställningarna kom från ockupationsmakten.

De första tvåtaktsmotorerna för civilt bruk började produceras 1947 och Tempofabriken i Hamburg blev en av de första kunderna. Tempo återupptog sin produktion av trehjuliga lätta lastbilar, med ILO-motorer. Från 1948 fanns det TEMPO trehjuling och fortsatte att bygga en ILO-motorer. Från 1948 fanns även alternativ med påhängsmotorer till cyklar.[2] ILO hade en stor försäljningsuppgång under de följande åren och var samtidigt bra rustad, då produktionsutrustningen var helt intakt. Motorkonstruktionerna från före kriget förbättrades kontinuerligt och många motorcykeltillverkare valde ILO-motorer. Bland dem fanns tillverkare som Bücker, Dürkopp, Geier, Göricke, Hercules, Hoffmann, Maico, Mars, Monark, Rixe och Tornax. 1950 tillverkades cirka 56 000 motorer och antalet anställda hade ökat till cirka 600. Arbete började bedrivas i treskift för att möta efterfrågan. För att ytterligare utöka produktionskapaciteten byggdes fabriken ut 1950 till 8 750 kvadratmeter, samtidigt som den nya anläggningen ILO Werke Süd byggdes i München.

1957 byggdes där huvudsakligen mopedmotorer med den välkända ILO piano-motorn i spetsen. I Pinneberg tillverkades dock en annan framgångsrik motor, ILO Twin på 250 cc (tvåcylindrig motor med 2 x 125 cc).

I mitten av 1954 hade fabriken cirka 1 500 anställda, vid de båda anläggningarna och producerade cirka 184 000 motorer. ILO var inte bara den största arbetsgivaren i distriktet Pinneberg, utan också den största tillverkaren av tvåtaktsmotorer i Tyskland. Dessutom byggdes en förbättrad version av vagnförflyttaren från förkrigstiden.

I mitten av 1950-talet blev det en allmän nedgång i försäljningen av motorcyklar. Ett flertal motorcykeltillverkare gick i konkurs, i takt med att bilar blev allt mer populära. Produktionen av motorcykel och skotermotorer upphörde 1959 och ILO permitterade cirka 600 personer.
utgången av 1969 producerades cirka 283 000 ILO-motorer.

Uppgång och fall[redigera | redigera wikitext]





ILO-Motorsamling från stadsmuseét i Uetersen
I mitten av 1960-talet slog företaget sina försäljnings- och produktionsrekord. Försäljningen av snöskotrar till USA och Kanada ökade till mer än 39 000 stycken, och försäljningsvärdet stod för ungefär hälften av ILO:s export. 1968 byggdes ett nytt gjuteri och fabriksytan uppgick till 20 000 kvadratmeter. Investeringarna nådde också sin toppnivåer och 1969 uppgick de till 10 miljoner D-mark, renovering och utbyggnad av fabriken kostade 500 000 DM och byggandet av ett helt automatiserat höglager kostade 1,5 miljoner D-mark och man ville nu uppnå en försäljning på 100 miljoner DM.

Den höga efterfrågan på ILO-motorer gjorde att företaget rekryterade en stor del av den tillgängliga kvalificerade arbetskraften och betalade dessa förhållandevis höga löner, vilket var svårt för den övriga tillverkningsindustrin i regionen att konkurrera med. Många utländska arbetare, främst från det forna Jugoslavien, kom till Pinneberg för att täcka behovet.

Försäljningen av snöskotrar gick dock ned kraftigt 1971, samtidigt som konkurrensen från Japan ökade alltmer. Den totala motortillverkningens överkapacitet ledde till en världsomfattande nedgång i priserna. 1969 levererades 283 000 motorer och ett år senare hade såldes bara 128 300. Försäljningen av industrimotorer fortsatte parallellt med tillverkningen av snöskotrar, men utvecklades inte i samma takt. Ett antal år av minskad arbetstid följde ihop med personalnedskärningar. Antalet anställda minskade till 800 i mitten av 1975 stoppade tillverkningen av snöskotermotorer och pressgjuteriet lades ner i början av 1976. Vid denna tid arbetade 320 anställda i de stora hallarna.

1977 såldes företaget till amerikanska Tecumseh Products Company. Det nya bolaget byggde kompressorer, växellådor och två- och fyrtaktsmotorer. Med köpet av ILO blev Tecumseh etablerat i Europa och kunde stärka sin position som en global motorleverantör, genom att ha ett reservdelslager för sina motorer i Europa. ILO fokuserade nu på att bygga inbyggnadsmotorer för jordbruk, byggsektorn och tillverkningsindustrin. ILO-motorer levererades till exempelvis till sopmaskiner, gräsklippare, kompressorer, och byggvibratorer. Utvecklingen nystartade på motorprogrammen och en viss uppgång skedde i försäljningen. Det förekom även legotillverkning av vevaxlar till andra motortillverkare, som dock inte lönade sig ordentligt. Lagerytor hyrdes även ut till Toyota, Tysklands centrala reservdelslager.

ILO firade sitt 75-årsjubileum under 1986 med förhoppningar om en vändning i orderläget under kommande år. 1988 gick några större kunder i konkurs och försäljningen minskade 1989 till 6 miljoner DM, efter att en nyutvecklad gräsklipparmotor fick dras tillbaka från marknaden på grund av tekniska problem. Från 1987 kom företaget att gå med förlust och i mitten av 1990, beslutade Tecumseh att stänga fabriken i Pinneberg.

Den 31 december 1990 stängde fabriken och den 13 mars 1991 såldes ett antal maskiner på auktion och det åttioåriga företagets historia upphörde.

Delar av motorsamlingen kom in på Pinnebergers stadsmuseum och stadens historia museum i Uetersen. Sedan 1999 hålls varje år i maj, Pinneberg Mobil, ett veteranmöte för ILO-relaterade bilar, motorcyklar och traktorer samt för tidigare ILO-personal

Re: JLO-Tråd

InläggPostat: 12 nov 2015, 09:05
av Baronen
Och där fick jag genast lite mer kött på benen. :)

Re: JLO-Tråd

InläggPostat: 12 nov 2015, 10:12
av HSE
Ja, jag tyckte det var intressant att läsa om slutåren, i Sverige såg vi ju inte så många av industrimotorerna då. Man visste bara att de fanns där men konkurrensen på den sektorn är ju hård. Skulle vara intressant att besöka det museet, måste finnas lite av varje där med tanke på hur bred produktionen varit :shock: