Du kommer nog bli förvånad över väghållning och fartresurser
När jag var barn var det vanligt med "söndagsåkning" med bil. En lagom dagsutflykt var så där max tio mil, till släkt och vänner eller sätta blommor på nån grav, kanske vid Kråksmåla kyrka. Jag satt i baksätet och tittade på den svajande hastighetsmätarnålen som nästan aldrig ville passera 55 km/tim. 55 eller max 60 var en normal fart på landsvägen.
Undrar som flundran hur du kommer uppleva det idag?
Dom här bilarna hade termosifonkylning och varma sommardagar (som det alltid var på den tiden ) kunde resan bli med äventyr.
Farsan stannade bilen och det rök och bubblade där fram, motorn hade börjat koka
Då var det till och vänta och försöka skaffa vatten nånstans men jag tror dom hade nån dunk med sig om inte annat till morsans kaffekorg som hon gjort iordning för resan...
Verkar som jag har fel med ratten, det är ju en likadan här som i din
Jag hade en Fordson E493 som jag sålde för några år sedan men den hade en annan typ av ratt som såg äldre ut, men den bilen var från 1950. E493 var skåpmodellen, såg ut som en Volvo Duett i bakänden. Jag hade haft bilen sen slutet av 80-talet jag sålde den strax före jag skaffade digitalkamera så jag har tyvärr inga bilder
När jag var liten kollade vi grabbar hur mycket bilarnas hastighetsmätare gick till, och stod det då 180 eller 200 så tänkte man det var en ruskigt snabb bil men 140 är ju inte dåligt det heller
Men som sagt, är man var med veteranmopeder såååå...... 
Och nån extramätare 
Härliga tider. Inte ska du väl vässa den där va? 