<div class=KonaBody><!-- <EdIndex> -->Som jag har fattat det så är anledningen till att man förr vile ha hög vevhuskomp att man förstås dels med ökat undertryck får in mer färskgas men också saknade tillgång till bra aktiva pipor. Man kom på att färskgaserna fungerade som en effektiv kil när de kom farandes ut genom spolportarna i högre hastighet och detta pressade ut avgaserna mycket bättre. Man gjorde även spolportarnas duration mindre för att utnyttja detta faktum ännu mer men motorerna fick smala effektband och kördes med höga varvtal och massor med växlar pga. detta. Det höga vevhuskompet gjorde nämligen att på dom lägre varvtalen så tryckte man ut en stor del av färskgaserna i avgassystemet. Därför gick man ifrån detta tänk.
(Infon går att läsa sig till i two-stroke performance tuning av A. Graham Bell) <!-- </EdIndex> --></div>
<div class=KonaBody><!-- <EdIndex> -->flinta: Detdär var trevliga bilder. Tack så mkt!
Samma lösning Jim anväde sig av på sin isracer och som nämns i steg4 i "Manualen". Verkar vara en av nycklarna till välgång på en Flinta.
Du råkar inte ha fler bilder från insidan av motorn på ditt monsterbygge som du kan visa utan att avslöja de hemligheter du vill hålla för dig själv?
Vore skitkul att se vilka extrema åtgärder som krävs för att nå den effekt/hastighet du lyckats med.
Blyfot: Mkt goda tankar och jag är böjd att hålla med. Kolalde Bells bok igen och som du säger, det omnämns där. Tack för bidraget och att du tar tråden tillbaka till vad den handlar om egentligen.
Jag får kanske starta en egen tråd att snöa in på Flintor i...hur tusan det nu gick till? Jag äger ju inte ens en Flintamotor!
Men det skulle vara trevligt ATT äga en...eller tre... <!-- </EdIndex> --></div>
erlan skrev:kan det inte vara så att en stor del av effektvinsten på flintan ligger i minskad turbulens i vevhuset?
erlan
Oxå en av de mer uppenbara sakerna som slog mig när jag väl fick se hur illa det ser ut på Flintan med avseende på vinklar och vrår.
Tror du har helt rätt.
Jag tror också att det är så.
Men, å andra sidan när man satt och gjorde ritningar en gång i tiden så frågar man sej ju varför det är ser ut som det gör ???
En motor gura som gör en hel motor skapligt bra och skiter i hur det ser ut i vehuset ??? nej detta har jag svårt att tro på. Det måste vara så att övriga relationer i tryck och vad det än må vara gör att när motorn är som det är tänkt från början så är det helt ovidkommande hur det ser ut som i Tex. en Flinta eller en Sachs. Det är inte svårt att göra dessa kanaler estetiskt riktiga på något vis vare sej på 50 talet eller nu. <!-- </EdIndex> --></div>
<div class=KonaBody><!-- <EdIndex> -->motorfabrikerna struntade förmodligen totalt i motorernas trimvänlighet.
det primära var förmodligen att pressa kostnaderna i tillverkningen.
och med tanke på att man hade en helt annan maskinpark på den tiden,
så fick man nog även titta på: vad klarar vi av att tillverka.
och ett snyggt yttre var nog viktigare än ett snyggt inre.
<div class=KonaBody><!-- <EdIndex> -->Det är ju en svenskkonstruerad motor så den var från början bara tänkt för en hästkraft så vad spelar vevhusvolym för roll då?
Kanske man kan jämföra med den tidens gokartmotorer där högst effekt räknades som bästa motorn.
Vidare kan man kolla ner i en gammal 98 kubikare och konstatera en väldigt liten vevhusvolym och jag kommer ihåg dom hade bra vevhuskomp för det hördes ett starkt och härligt "flöffande" när man vred runt motorn utan tändstift och hade man handen ovanpå kunde man tydligt känna spolningstrycket mot handflatan. <!-- </EdIndex> --></div>
<div class=KonaBody><!-- <EdIndex> -->Liten vevhusvolym i en 98? Nu är det förvisso ett tag sedan jag skruvade med såna motorer, men jag har för mig att där fanns så mycket tomrum att man hade kunnat smuggla tre somaliska flyktingfamiljer över gränsen gömda i det vevhuset. Dessa motorerna var väl snarast dom som startade jakten på högre vevhuskomp med hjälp av olika sorters utfyllnad i vevhuset just för att det var så lågt från början. <!-- </EdIndex> --></div>