Micke S skrev: Men jag har trott att det är det är själva avbrottet, i kombination med att det flyter ström i spolen då,
OK, Micke nu förstår jag hur du menar men tänk då att den strömmen helt saknar EMK eftersom spänningen har 0 värde och kan då heller inte generera någon gnista.
När brytarna är slutna kommer det och flyta en ström i primärlindningen när magnetpolerna i svänghjulet passerar tändspolen men spänningen uteblir eftersom kretsen är kortsluten. Ex. 2 Ampere x 0 Volt = 0 Watt
Det stämmer som du skriver att spänningen mellan anslutningarna på primärsidan som båda är kopplade till jord är 0 volt när brytarna är stängda. Men det betyder inte att det inte är någon effektutveckling i spolen. Spolen har ju en impedans och utgör i praktiken ett motstånd för växelström. Det innbär att om du skulle mäta på olika delar av lindningen, en bit in från ytteransutningarna, t.ex. mellan ena änden och mitt i spolen, så kommer du att se en växelspänning som är driven att det roterande magnetfältet som skapas av svänghjulet.
Men innan vi går in i spolen och tittar på djupet i den kanske du kan förklara varför brytarna skulle brinna upp innan motorn ens har roterat två varv utan kondesator samtidigt som brytare till elmotorer håller decennier för till och frånslag utan kondensator?
Att en motorströmbrytare kan leva länge har sin förklaring i att den inte kan smygas mellan till/från läge och att när den väl slår om så blir det snabbt ett stort gap mellan kontakterna. Men att moppebrytarna skulle bli brända redan vid den första tändpulsen om kondensator saknas, under förutsättning att det är ett hyfsat brytaravstånd har jag svårt att tro.
Nattinatt
Vinnare i E-tuna backtävling juni 2015, 2:a i Hallsta backtävling 2016. Vinnare i E-tuna backtävling juni 2017 och vinnare i Hallsta backtävling 2017. Tvåa i Sura backtävling 2018. Vinnare i E-tuna backtävling 2018
Det enda jag kan förklara är att så tycktes hända både på Amazonen i vintras när det var nåt mysko tändfel så brytarna oxiderade direkt och sen nu med Ekonomen när det var nåt tjall med kinakondensatorn som satt där. Först trodde jag det var kinabrytarnas fel men när även de gamla Stefabrytarna oxiderade förstod jag det måste vara något annat fel och felet var då kondensatorn.
Motorströmbrytare. De flesta motorströmbrytare idag bryter en växelström och här är skillnaden väldigt stor mellan växel- och likström. En brytare för likström måste vara flerfaldigt kraftig för att kunna bryta samma effekt. Tänk då också att en växelströmsmotor kan ha 7-8 gånger större startström än driftström och ju färre polpar desto högre startström. Växelströmmen ger inte så mycket gnister eftersom den hela tiden växlar mellan plus och minus. Likström kan ge rejäla gnistor redan vid 24 Volt så det är inte och leka med precis... Finns dom som tror att en 24 Volt anläggning skulle vara brandsäkrare men ack nej, en sån med ackumulatorer inblandade kan lugnt elda upp ett hus så det gäller och vara försiktig även där
blyfot skrev:Mja, är det inte växelström vi pratar om här? En konding i växelströmskrets förkjuter väl bara fasen och fungerar som ett frekvensfilter
Dom gamla oljebrännarna hade växelströmsgnista du tänker på. Det var en bzzzzzzzzzzz gnista och så kunde man titta genom ett litet runt glas hur oljelågan tändes där inne
Det skulle kunna vara som du säger. Att kondensatorn laddas upp när brytarna öppnar och sedan laddar ur sig mot spolen kort därefter medans brytarna fortfarande är öppna så att det induceras en spänning i tändspolen.
Jag har trott att spänningen induceras p.g.a. att strömmen bryts när brytarna öppnar och gör fortfarande det, men ska inte ta gift på att jag har rätt.
Det är korrekt att ljusbågen kan bli längre med likström än med växelström. När luften är joniserad finns förutsättningar för en ljusbåge. Den kan bli längre med likström genom att ljusbågen släcks två gånger per period i växelström, när spänningen går mot nollgenomgången. Har ljubågen väl blivit släckt krävs det högre spänning for att återtända den än om den är aktiv hela tiden.
Vinnare i E-tuna backtävling juni 2015, 2:a i Hallsta backtävling 2016. Vinnare i E-tuna backtävling juni 2017 och vinnare i Hallsta backtävling 2017. Tvåa i Sura backtävling 2018. Vinnare i E-tuna backtävling 2018
Micke S skrev:Det skulle kunna vara som du säger. Att kondensatorn laddas upp när brytarna öppnar och sedan laddar ur sig mot spolen kort därefter medans brytarna fortfarande är öppna så att det induceras en spänning i tändspolen.
Micke.... Får jag ändra "skulle kunna" till måste?
För vart skulle annars den inducerade strömmen ta vägen när brytaren öppnar och bryter den kortslutna kretsen?
Det blir så att säja ett "mottryck" ungefär som när WC-stolens vattenventil hastigt stänger när behållaren är full. Känner man då på röret blir det en tryckstöt som går tillbaka mot det hållet som vattnet kom. En fjädrande luftkudde på röret kunde dämpa stöten men den lagrade energin kommer ändå ändå göra att lite vatten skickas tillbaka i röret och på samma sätt får tändspolen en extra kick av kondensatorn som göra att gnistan blir användbar för tändstiftet.
Den inducerade strömmen kopplas över till högspänningsdelen där lasten utgörs av tändstiftets gnistgap.
Vinnare i E-tuna backtävling juni 2015, 2:a i Hallsta backtävling 2016. Vinnare i E-tuna backtävling juni 2017 och vinnare i Hallsta backtävling 2017. Tvåa i Sura backtävling 2018. Vinnare i E-tuna backtävling 2018
Visst... Det jag menade ovan med jämförelsen med WC-stolen var att tryckstöten i vattenröret kan jämföras med gnistan mellan brytarna om det inte finns någon kondensator. Enkelt kan man uttrycka det som att kondensatorn flyttar den uppkomna gnistan vid brytarna till tändstiftet istället och motorn kan starta
Vad jag har kunnat utröna ska kondensatorn ha en kapicitans nånstans mellan 100-300 microfarad. Vissa gamla 50-tals mopeder (Bosch, Noris) ligger åt det lägre hållet medan övriga nånstans mitt emellan eller åt det högre hållet.
Hur kondensatorns kapicitans inom gränserna har för betydelse vet jag inte men gissar att lagom utprovad fungerar bäst.
Jag gissar att kondensatorn är på högst en mikrofarad eller så. Skulle den vara flera hundra mikrofarad skulle den vara lika stor som ett mjölkpaket. Om det inte är en elektrolytkondensator men sådana används bara för DC.
Vinnare i E-tuna backtävling juni 2015, 2:a i Hallsta backtävling 2016. Vinnare i E-tuna backtävling juni 2017 och vinnare i Hallsta backtävling 2017. Tvåa i Sura backtävling 2018. Vinnare i E-tuna backtävling 2018
Det blev en lång tråd detta med diskussioner om vad kondensatorn gör i tändsystemet, till viss del beroende på att varken jag eller 56an har haft den kompletta bilden klar för oss, hur tändningen fungerar exakt i intervallet från att brytarna öppnar tills de stängs igen. Att den förhindrar gnistbildning mellan brytarkontakterna, är säkert de flesta överens om. Men att de inte skulle kunna uppstå en gnista i stiftet utan kondensator råder det delade meningar om. Jag är helt säker på att det kan bli en (1) gnista i stiftet per motorvarv även om kondensatorn är losskopplad. Men det gäller förstås att brytargapet är tillräckligt stort så att det inte sker en överledning i brytargapet som gör att det inte uppkommer någon elektrisk brytning.
När brytarspetsarna öppar kollapsar magnetfältet i tändspolen och det induceras en ström till högspänningslindningen som resulterar i en gnista på stiftet.
Kondensatorn gör dock en sak till som jag inte kände till, utöver att se till att det inte blir någon ljusbåge i brytargapet. Det är att kretsen med tändpolen och kondensatorn, som är kopplad till jord, börjar oscillera (självsänga) när brytarna öppnas så att det induceras spänning under en längre tid. Det leder till att varaktigheten på gnistan blir längre än den skulle ha blivit om kondensatorn inte fanns i kretsen.
Vinnare i E-tuna backtävling juni 2015, 2:a i Hallsta backtävling 2016. Vinnare i E-tuna backtävling juni 2017 och vinnare i Hallsta backtävling 2017. Tvåa i Sura backtävling 2018. Vinnare i E-tuna backtävling 2018
Micke S skrev:Jag gissar att kondensatorn är på högst en mikrofarad eller så. Skulle den vara flera hundra mikrofarad skulle den vara lika stor som ett mjölkpaket. Om det inte är en elektrolytkondensator men sådana används bara för DC.
Stämmer bra det, jag hade glömt decimalkommat
Jag kollade en gammal Stensholm kondensator till HVA 120cc nu och den är på 0,332 microfarad
Micke S skrev:Kondensatorn gör dock en sak till som jag inte kände till, utöver att se till att det inte blir någon ljusbåge i brytargapet. Det är att kretsen med tändpolen och kondensatorn, som är kopplad till jord, börjar oscillera (självsänga) när brytarna öppnas så att det induceras spänning under en längre tid. Det leder till att varaktigheten på gnistan blir längre än den skulle ha blivit om kondensatorn inte fanns i kretsen.
Kan jag tänka mig. Kondensatorn är ju som en fjäder utan dämpning och kan då komma i självsvängning. Zündappfjädern bak är oljedämpad och kan inte studsa upp och ned. Stöten dämpas och man åker mer komfortabelt men i tändningen vill man ju ha de där stötarna
