Gammelmorfars Autoped
Postat: 05 maj 2013, 19:01
Min gammelmorfar hette Hilmer, han föddes 1899 och bodde hela sitt liv i en liten by i Dalarna. Idag finns det TVÅ personer kvar som har bott hela sina liv i den lilla byn, den ena är min 86-åriga mormor och den andra är hennes ett år yngre granne. Min mormor drev lanthandel i byn och bor ännu kvar på övervåningen i det stora huset, där affärsutrymmena på markplan fortfarande är i stort sett intakta.
Hur som helst, Hilmer behövde något att åka runt på och på 50-talet köpte han en Autoped. Ingen minns längre hur det gick till, men troligen köpte han den ny och troligen var det 1954. Han puttrade runt på den i drygt 10 år, och någon gång i mitten av 60-talet tog min mor (född 1950) över den. Hon använde den några år, men troligen inte längre än till 1968-69.
Sedan ställdes autopeden in i ett uthus vid mormors hus (där min mor då så klart bodde) och där fick den stå. Massor av bråte staplades på och runt den, och när jag som kanske 7-åring i början av 80-talet fick reda på att där fanns en moped ville jag absolut gå och titta på den. Jag och mormor gick ut med en ficklampa och jag minns att man kunde se delar av ramen och styret. Jag minns tydligt att jag såg gashandtaget! Sen tjatade jag i stort sett varje gång jag var där om att få "titta på mopeden" och det gjorde vi nog också.
På något sätt lyckades jag som 14-åring övertala min mor och mormor om att mopeden skulle tas fram, jag minns att mormor protesterade och sade "men den har ju inga däck", och jag tolkade henne bokstavligt, att den stod på fälgarna. Nå, det kunde man väl lösa tänkte jag. Vi ägnade en hel dag åt att riva ut så pass mycket bråte att den kunde släpas ut, och då upptäckte jag att den VISST hade däck! Mormor menade tydligen mer bildligt att däck från 50-talet knappast kunde vara funktionsdugliga, men jag rotade fram en cykelpump och det var tamigtusan inga problem - den höll tätt!
Som ganska tekniknördig och teoretiskt lagd 14-åring hade jag stenkoll på hur en moped skulle fungera trots att jag knappt sett nån på nära håll. Jag hade sedan flera år tidigare ständigt lånat och lånat om samma bok på biblioteket som bl.a gick igenom hur en tvåtaktsmotor fungerade och som jag minns det idag var jag faktiskt ganska säker på min sak när den skulle startas upp. Det första som gjordes var att jag sköljde ur den gamla soppan med ny och konstaderade rätt snabbt att tanken var otroligt rostig på insidag så att soppakranen sattes igen helt tiden. Tror tyvärr att jag bröt sönder det inre "röret" på soppakranen vilket inte direkt underlättade. Men jag löste det på nåt sätt och när jag kunde konstatera att den fick soppa ner till förgasaren var det dags för ett seriöst startförsök. Jag trampade frenetiskt och motorn gick runt, men den tände inte. Jag minns inte varför men under något av de första misslyckade startförsöken då drog jag av tändhatten och stack in fingret - och fick en sån jävla smäll att jag cyklade ner i diket! Det misstaget gjordes aldrig om kan jag säga.
Nå, soppa fanns och gnista fanns men den tände inte. Inte ett livstecken. Minns inte om jag höll på med detta flera dagar eller om det var under en dag men TILL SLUT, efter oräkneliga startförsök, så startade den! Jag minns lyckokänslan när jag drog iväg efter grusvägen, och såvitt jag kan minnas gick den ca 5 minuter innan den lade av igen. Efter detta gjorde jag en lite mer seriös rengöring av tanken samt att jag skruvade isär förgasaren och gjorde rent ordentligt, och efter det gick den faktiskt! Detta var sommaren 1989 eller 1990, jag var antingen 13 eller 14 år.
Denna moped var mitt första mekobjekt och jag skruvade isär den i beståndsdelar om och om igen. När jag fyllde 15 tog jag den till morsan i Sandviken och åkte tämligen problemfritt på den under åtminstone en sommar. Troligen 1991. Sen kördes den tillbaka till uthuset hos mormor igen och där har den nu stått sedan hösten 1991 eller möjligen 1992.
Nu är det dock dags att rädda dennna Autoped, och i slutet av maj ska jag åka ut och plocka hem den. Att den överhuvudtaget hette Autoped var för mig okänt (det står ingenstans på den har jag för mig), vi kallade den bara för "Nymans". Jag har googlat rätt mycket de senaste veckorna och jag TROR att jag nu kunnat konstatera att det är en modell 115B med 39-kubiksmotorn - baserat på hur jag minns den. Jag har inte sett den på 20 år.
Jag minns att de sista gångerna jag körde den var det problem med brytarspetsarna då de kärvade och stannade kvar i öppet läge. Annars gick den som den skulle, och det hoppas jag att den fortfarande gör med lite fix. Jag tänker mig en ytterst varsam maskinell renovering, annars ska jag låta den vara kvar i det skick den nu är i - med undantaget om jag hittar några klassiska 15-årings psykopatstylingmodifieringar som jag nu glömt bort, som i så fall ska väck! Bränslenippeln på förgasaren är kass (delvis avbruten) och måste bytas. Tanken måste rengöras ordentligt, och jag har beställt en ny soppakran som enligt uppgift ska passa.
Den här tråden ska få bli en projekttråd där jag postar bilder och inlägg med medgångar, motgångar och så vidare. Just nu har jag ingen bild, men i slutet av maj kommer jag att posta de första bilderna på exakt hur den ser ut där den står nu och har stått i 20 år.
Tack för ordet så länge, jag återkommer!
Hur som helst, Hilmer behövde något att åka runt på och på 50-talet köpte han en Autoped. Ingen minns längre hur det gick till, men troligen köpte han den ny och troligen var det 1954. Han puttrade runt på den i drygt 10 år, och någon gång i mitten av 60-talet tog min mor (född 1950) över den. Hon använde den några år, men troligen inte längre än till 1968-69.
Sedan ställdes autopeden in i ett uthus vid mormors hus (där min mor då så klart bodde) och där fick den stå. Massor av bråte staplades på och runt den, och när jag som kanske 7-åring i början av 80-talet fick reda på att där fanns en moped ville jag absolut gå och titta på den. Jag och mormor gick ut med en ficklampa och jag minns att man kunde se delar av ramen och styret. Jag minns tydligt att jag såg gashandtaget! Sen tjatade jag i stort sett varje gång jag var där om att få "titta på mopeden" och det gjorde vi nog också.
På något sätt lyckades jag som 14-åring övertala min mor och mormor om att mopeden skulle tas fram, jag minns att mormor protesterade och sade "men den har ju inga däck", och jag tolkade henne bokstavligt, att den stod på fälgarna. Nå, det kunde man väl lösa tänkte jag. Vi ägnade en hel dag åt att riva ut så pass mycket bråte att den kunde släpas ut, och då upptäckte jag att den VISST hade däck! Mormor menade tydligen mer bildligt att däck från 50-talet knappast kunde vara funktionsdugliga, men jag rotade fram en cykelpump och det var tamigtusan inga problem - den höll tätt!
Som ganska tekniknördig och teoretiskt lagd 14-åring hade jag stenkoll på hur en moped skulle fungera trots att jag knappt sett nån på nära håll. Jag hade sedan flera år tidigare ständigt lånat och lånat om samma bok på biblioteket som bl.a gick igenom hur en tvåtaktsmotor fungerade och som jag minns det idag var jag faktiskt ganska säker på min sak när den skulle startas upp. Det första som gjordes var att jag sköljde ur den gamla soppan med ny och konstaderade rätt snabbt att tanken var otroligt rostig på insidag så att soppakranen sattes igen helt tiden. Tror tyvärr att jag bröt sönder det inre "röret" på soppakranen vilket inte direkt underlättade. Men jag löste det på nåt sätt och när jag kunde konstatera att den fick soppa ner till förgasaren var det dags för ett seriöst startförsök. Jag trampade frenetiskt och motorn gick runt, men den tände inte. Jag minns inte varför men under något av de första misslyckade startförsöken då drog jag av tändhatten och stack in fingret - och fick en sån jävla smäll att jag cyklade ner i diket! Det misstaget gjordes aldrig om kan jag säga.
Nå, soppa fanns och gnista fanns men den tände inte. Inte ett livstecken. Minns inte om jag höll på med detta flera dagar eller om det var under en dag men TILL SLUT, efter oräkneliga startförsök, så startade den! Jag minns lyckokänslan när jag drog iväg efter grusvägen, och såvitt jag kan minnas gick den ca 5 minuter innan den lade av igen. Efter detta gjorde jag en lite mer seriös rengöring av tanken samt att jag skruvade isär förgasaren och gjorde rent ordentligt, och efter det gick den faktiskt! Detta var sommaren 1989 eller 1990, jag var antingen 13 eller 14 år.
Denna moped var mitt första mekobjekt och jag skruvade isär den i beståndsdelar om och om igen. När jag fyllde 15 tog jag den till morsan i Sandviken och åkte tämligen problemfritt på den under åtminstone en sommar. Troligen 1991. Sen kördes den tillbaka till uthuset hos mormor igen och där har den nu stått sedan hösten 1991 eller möjligen 1992.
Nu är det dock dags att rädda dennna Autoped, och i slutet av maj ska jag åka ut och plocka hem den. Att den överhuvudtaget hette Autoped var för mig okänt (det står ingenstans på den har jag för mig), vi kallade den bara för "Nymans". Jag har googlat rätt mycket de senaste veckorna och jag TROR att jag nu kunnat konstatera att det är en modell 115B med 39-kubiksmotorn - baserat på hur jag minns den. Jag har inte sett den på 20 år.
Jag minns att de sista gångerna jag körde den var det problem med brytarspetsarna då de kärvade och stannade kvar i öppet läge. Annars gick den som den skulle, och det hoppas jag att den fortfarande gör med lite fix. Jag tänker mig en ytterst varsam maskinell renovering, annars ska jag låta den vara kvar i det skick den nu är i - med undantaget om jag hittar några klassiska 15-årings psykopatstylingmodifieringar som jag nu glömt bort, som i så fall ska väck! Bränslenippeln på förgasaren är kass (delvis avbruten) och måste bytas. Tanken måste rengöras ordentligt, och jag har beställt en ny soppakran som enligt uppgift ska passa.
Den här tråden ska få bli en projekttråd där jag postar bilder och inlägg med medgångar, motgångar och så vidare. Just nu har jag ingen bild, men i slutet av maj kommer jag att posta de första bilderna på exakt hur den ser ut där den står nu och har stått i 20 år.
Tack för ordet så länge, jag återkommer!
Vilken berättelse! Ska bli kul att se den, glöm inte kameran när du åker till din mormors uthus.
Tror mig minnas att det ska finnas lite gamla oljedunkar i plåt där, ska försöka rädda nån sån.
