Raketsport's Mopedforum

Hej. Efter att min puch har stått i kallgarage hela vintern så är den helt omöjlig att starta nu. gick som en klocka när jag ställde in den.
Känns som jag provat de mesta av de vanliga tipsen. Har rengjort förgasare och cykinder, bytt bensin, bytt tändstift, bytt olja, provat utan avgasrör och luftfilter.... misstänker att den inte får nån gnista längre.
Kan det då vara kondensatorn som gett upp under vintern eller är det nått annat jag borde prova innan jag börjar byta ut alla delar?
Den gör inte den minsta hostning vid kickning och springstartning...

Jag hjälpte en kille igår och få igång en Volvo Amazon som stått nåt år. Det mesta behövdes nog ses över men det huvudsakliga felet var en oxidbeläggning på brytarkontakterna och efter jag slipat dom på en mindre finslip för motorsågskedjor och ställt brytaravståndet på 0.40 + så startade motorn snällt

Kolla om den får nån gnista, lägg tändstiftet mot cylindern och kicka så ser du. Prova startgas i förgasaren så vet du om du har bensinstopp nånstans.

Har provat och titta, lagt den mot cylindern och mörkat runt om med en tröja men ser ingen gnista... avståndet på brytarspetsarna borde väl inte ändrats när den ståt still men ska se om jag kan slipa lite på dom om det kan hjälpa..

Bytte kondensatorn idag! Lite meckigt men jag tycker det såg ut som ett fint resultat... Men trotts detta så blir det ingen gnista =(. Hur tror ni jag ska felsöka vidare... Är 99% säker på att det är utebliven gnista som är problemet. Har testat med tändstift från min andra moppe med samma resultat så man kan ju utesluta det med. Tycker "tändstiftsskon" ser hel och bra ut.. Behöver msn byta ut hela tändplattan? Hur vet jag att kondensatorn jag fick inte va kass? Går det felsöka på nått bra sett eller är det bara att köpa nytt =(

Kolla att brytarna öppnar 0.3-0.4 mm och lika viktigt är att de stänger ordentligt så kolla det också. Om de har legat på gränsen förut kan de stänga ännu sämre efter att du har slipat kontakterna.

Annat som kan knasa är t.ex. om sladden mellan tändspolen och brytarna ligger så nära något att det går emot jord.

Om du har ett instrument kan du kolla att det är kontakt mellan jord och anslutningen i tändhatten. Det ska vara ganska högohmigt, några kilo-ohm har jag för mig, men det ska inte vara avbrott.

Kondensatorn kan du också mäta med en ohm-meter. Den ska vara losskopplad då. Om du mäter ska den leda ett kort ögonblick och sedan ska resistansen öka mot avbrott. När du sedan vänder på sladdarna ska det upprepas, starta med lågt motstånd och sedan öka mot avbrott.

Jag gissar att en moppemotor kommer att starta även om kondensatorn kopplas bort (för att elminiera den som felorsak). Kondensatorn är till för att släcka den ljusbåge som bildas över brytarna men den bör hinna släckas ändå på tomgång. Någon som har testat kanske kan säga om motorn ska starta utan kondensator men jag skulle bli förvånad om den inte kan göra det. Den behövs dock för att skydda brytarna och för att ge en avgränsad tändpuls så att tändspolen hinne komma igen till nästa tändtillfälle. Är det kortis i kondensatorn kommer förstås inte motorn att starta, bara om det är avbrott i den.

Micke S skrev:Jag gissar att en moppemotor kommer att starta även om kondensatorn kopplas bort (för att elminiera den som felorsak). Kondensatorn är till för att släcka den ljusbåge som bildas över brytarna men den bör hinna släckas ändå på tomgång. Någon som har testat kanske kan säga om motorn ska starta utan kondensator men jag skulle bli förvånad om den inte kan göra det. Den behövs dock för att skydda brytarna och för att ge en avgränsad tändpuls så att tändspolen hinne komma igen till nästa tändtillfälle. Är det kortis i kondensatorn kommer förstås inte motorn att starta, bara om det är avbrott i den.

Intressant frågeställning. Måste erkänna jag aldrig provat men är så gott som säker på att motorn inte startar

Det här är en solklar fråga för Jim Lundberg på Classic Motor

Hej!

Jag kan inte gå i god för alla världens tändsystem, men gnistan blir betydligt svagare om kondensatorn saknas.
De jag råkat på har inte startat.

Detta har varit upp tidigare, jag har aldrig fått en motor att starta om jag kopplat bort kondensator.... Min åsikt är att kondensatorn laddas upp och laddas ur under tänd cykeln och när den laddas ur så ger det extra fart på strömstöten genom tändspolens lindningar vilket ger starkare gnista förutom att det sparar brytarspetsarna.

Hej!

Värt att se...
Kondensatorn diskuteras.


https://www.youtube.com/watch?v=CkGVMWK10qU

HSE skrev: Min åsikt är att kondensatorn laddas upp och laddas ur under tänd cykeln och när den laddas ur så ger det extra fart på strömstöten genom tändspolens lindningar vilket ger starkare gnista förutom att det sparar brytarspetsarna.

Precis så ska det vara och jag vågar nog påstå det är mer fakta än åsikt

Man kan väl se kondensatorn likt en fjäder som tar emot en kraft och sedan skjuter den tillbaka. Det hela går nog väldigt fort, så där så man inte hinner blinka eller en mätarnål hinner ge nåt utslag

56:an skrev:

HSE skrev: Min åsikt är att kondensatorn laddas upp och laddas ur under tänd cykeln och när den laddas ur så ger det extra fart på strömstöten genom tändspolens lindningar vilket ger starkare gnista förutom att det sparar brytarspetsarna.

Precis så ska det vara och jag vågar nog påstå det är mer fakta än åsikt

Man kan väl se kondensatorn likt en fjäder som tar emot en kraft och sedan skjuter den tillbaka. Det hela går nog väldigt fort, så där så man inte hinner blinka eller en mätarnål hinner ge nåt utslag

Mja, är det inte växelström vi pratar om här? En konding i växelströmskrets förkjuter väl bara fasen och fungerar som ett frekvensfilter

Nej, jag anser du har fel, en magnettändning bygger på likström

Hur vet jag det då? Jo, för det finns en brytarkontakt som bryter kretsen precis när den ska vända eller möjligen precis efter det har vänt

Man kan mycket väl jämföra en batteritändning och där är det likström.

Jag ser det så här. När brytarna är stängda, vilket de är under merparten av tiden, är kondensatorn urladdad mot jord och har 0 volt spänning. När brytarna öppnar kommer spänningen fortfarande att vara 0 v under en kort stund, tills kondensatorn har laddat upp sig till samma spänningsvärde som det är på tändspolens primärsida. I det läget uppfattar tändspolen att kontakten mot jord är bruten och det induceras en motspänning i tändsspolens primärlindning. Den transformeras upp till högspänning m.h.a. högspänningslindningen. Sedan går brytarna ihop, kondensatorn laddas ur till 0 volt och förloppet upprepas när de öppnar igen.

Det som kondensatorn gör är att se till att brytarna hinner öppna innan kondensatorn har laddats ur. Det betyder att brytarna inte behöver hantera den maximala strömstryrkan som uppkommer och sparas på så sätt. En annan faktor som är viktigare är att kondensatorn gör att det inte blir någon ljusbåge precis när brytarna öppnar. Om det skulle bli en ljusbåge då skulle elektroner i luftens atomer frigöras så att luften skulle leda ström, som en kabel. Ljusbågen skulle i det lägen inte kunna upphöra genom att luften när den väl har börjat leda ström kommer att göra det för en mycket lägre spänning än vad som krävs för att få ett överlag i luft om spänningen ökas långsamt från 0 volt.

Det normala är att det krävs 1000 v per mm luftgap för att få ett överlag. Men en elsvets som t.ex. bara arbetar med 25 volt kan ändå genrera en ljusbåge på t.ex. 5 mm. Det beror på att luften blir joniserad (elektriskt ledande) när avståndet mellan elektroden och jord är mycket liten, och sedan kan längden på ljusbågen bli mycket längre, när luften leder ström som en kabel. Tillståndet när luft leder ström är s.k. Plasma, som inte är ett material eller gas, utan ett tillstånd.

Det är samma sak som händer vid en åskblixt. Den kan ju bli 10 km lång och det skulle kräva mycket höga späningar för att slå över på 10 km, 10000 m. Med kravet 1000 V per millimeter skulle det bli 1000 (volt)* 10 km (10000000 mm)= 1000 megavolt, eller 10 milliarder volt. Det säger sig nästan själv att en sådan spänning inte finns, någonstans. Men genom att luften har blivit ledande krävs det mycket lägre spänning för att få en ljusbåge, även om späningen förstås måste vara väldigt hög jämfört med vad vi har i våra vägguttag....

Det är ungefär så jag ser det vid en snabb tanke utan att hålla på med sådant. Men det leder till slutsatsen att om man tar bort kondensatorn så kommer motorn troligen att kunna startas ändå, om brytaravståndet är skapligt stort. Men gör den inte det så har jag inga bekymmer att aceeptera det genom att det som sagt krävs låg spänning för att luften ska leda ström när den väl har börjat göra det. T.ex. som att en svetsbåge kan vara 5 mm. Men när elektroden förs länge ifrån slocknar ljusbågen och återtänds inte förrän man nuddar godset igen med elektroden.

Micke S skrev: Det beror på att luften blir joniserad (elektriskt ledande) när avståndet mellan elektroden och jord är mycket liten, och sedan kan längden på ljusbågen bli mycket längre, när luften leder ström som en kabel. Tillståndet när luft leder ström är s.k. Plasma, som inte är ett material eller gas, utan ett tillstånd.

Det är samma sak som händer vid en åskblixt. Den kan ju bli 10 km lång och det skulle kräva mycket höga späningar för att slå över på 10 km, 10000 m. Med kravet 1000 V per millimeter skulle det bli 1000 (volt)* 10 km (10000000 mm)= 1000 megavolt, eller 10 milliarder volt. Det säger sig nästan själv att en sådan spänning inte finns, någonstans. Men genom att luften har blivit ledande krävs det mycket lägre spänning för att få en ljusbåge, även om späningen förstås måste vara väldigt hög jämfört med vad vi har i våra vägguttag....

Mycket i ditt inlägg men samtidigt väldigt intressant. Jag börjar med stycket ovan som klargör bra och som jag själv inte hade full koll på.

Kanske du då kan svara på vad den tredje spetsen (joniseringspetsen) är till för på en gammal tändspoleprovare?

Jag kan skönja en funktion men inte förklara den, ej heller hur den tredje spetsen ska kopplas, som då måste kopplas i förhållande till de andra två.