Ja nu ser jag att jag läste fel och att motorn anges till 1360 rpm på skylten
Helt otroligt att en 1 hp motorn kunde driva dessa maskiner via en sådan transmission. Remmarna måste ju väga en del och ha ett visst böjmotstånd. Förmodligen drevs ingen maskin, i vart fall ingen som kunde gå tungt med ett så högt varvtal som 1360, utan gick istället på mycket lägre varv så att man fick en förstärkning av vridmomentet motsvarande nedväxlingen.
Fast det sitter ju en gammal 1,5 hp ASEA motor i min Örnsvarv och den är som tidigare nämnts urstark jämfört med en ny 2,5 hp motor som jag testade, så mycket sitter i den fysiska storleken på motorkonstruktionen. Den stora diametern i kombination med att den är 4-polig gör ju som du skriver att den får ett mycket högre vridmoment, 2,5 hästarn var ju bara 2-polig med sitt höga varvtal på 2800 rpm. Det är saker som man kanske inte tänker på och det är inte förrän med de här diskussionerna som jag har fått insikt om hur det faktiskt hänger ihop. Bara tanken på att montera en fysikt liten och 2-polig motor på en stor svarv kan ju framkalla rysningar av obehag. Inte sådana där som Ribbholm får när han ser en sten som blänker lite extra i Antikrundan
Remmarna i smedjan såg ut att vara gjorda av mycket tjockt läder med det kanske fanns remmar som inte är lika stela t.ex. av tyg? Eller så var remmarna i smedjan av tjockt gummi med inlagd väv och hade stelnat. Jag såg i alla fall att de inte var något som skulle fungera att använda hemma och brydde mig inte om att ta med något av det hem.
Jag har känslan av att 4 hp motorn till Bachosvarven är väldigt överdimensonerad. Så visst gjordes det många gånger rejäla saker förr i tiden, som kunde hålla i hundra år och mer med lite underhåll.
I går jämförde jag dimensionen på förklädet till Muntellarn med förklädet på Örnsvarven som inte alls är litet. Jag uppskattar att storleken på förklädet till Munktellarn är innemot tre gånger så stort
Det och även i övrigt grova dimensioner är förstås det som gör att den går så enormt stabilt vilket man slås av direkt när man svarvar något. Det dominerande ljudet är när det fräser i skärpunkten iställer för en massa andra ljud och resonanser som jag hör på Örnsvarven. Det är förstås bara när den inte används med automatmatning som den går nästan helt ljudlöst. När de öppna kuggtransmissionerna är inkopplade låter det förstås från dem.
Man får mycket på köpet med en grov maskin. Ledarskruven för gängning är grov som en handled.
