Sida 3 av 3

Postat: 12 aug 2010, 18:51
av tompa
<div class=KonaBody><!-- <EdIndex> -->
compaktzundapp skrev:ojoj..aggressiv..

varför skulle de inte gå och svetsa alu med pinne då?? kan jag få ett bra svar på de tompa??
Nja inte aggresiv, men vill ha fakta, surr går inte hem i den här värden, påstår man något som inte är trovärdigt, då måste bevisen fram så det kan bli trovärdigt staff_36-1 :meangreen: <!-- </EdIndex> --></div>

Postat: 12 aug 2010, 19:43
av Sura
<div class=KonaBody><!-- <EdIndex> -->Det går skapligt att svetsa alu med pinne om man kan, farsan tog hjälp av en gubbe förra veckan för att svetsa sin kamin till badbaljan och fast gubben varit reparatör/svetsare hela livet, så var det inga vackra svetsar direkt.
Jag har själv provat för många år sen på ett hus i gjutaluminium, och det var inte kul.
Det var ett rent helvete att få svetsen att tända, men när den väl gjorde det så försvann pinnen direkt :shock:

Nää, tur att man har en AC/DC svets så det går att leka med Sachs blocken.

Bild


En sida svetsad:
Bild


Bild


Lite tillsnyggat:

Bild


Nu skulle man ha haft ett bra block och en rolig cylinder.......

Bild <!-- </EdIndex> --></div>

Postat: 12 aug 2010, 20:34
av Conrad Engström
<div class=KonaBody><!-- <EdIndex> -->När jag jobbade på Båtsam i Kvicksund, svetsade vi skeddor till utombordere med pinnar och en gammal ASEA omformare.
Skedda, delen på utombordare och inudrev under propellern.
Det hände att dom hade varit och kört på grund :lol: <!-- </EdIndex> --></div>

Postat: 12 aug 2010, 21:18
av S_Compakt
<div class=KonaBody><!-- <EdIndex> -->Känns inte riktigt bra det här med att förstärka en compakt ram ... om man läser tråden får man fn anlita en licenssvetsare med 30 år i branschen :lol: <!-- </EdIndex> --></div>

Pinnar

Postat: 16 aug 2010, 21:03
av billykid
<div class=KonaBody><!-- <EdIndex> -->Jag vet att det fanns förr pinnar till elsvet för aluminium. Alldrig provat själv... :!:

Angående svåra att tända enligt Sura...så vet jag om man inte har tillräklig hög
späning på Svetsen är det svårt/går inte att tända svetstråden som kräver
högre spänning än Svetsen ger! Gäller alla elktroder till pinn-elsvetsning

Man måste läsa på paket min Volt för tråden man skall bruka och att Svetsen
har den tillräkliga volten.

Även om det skall vara likström eller växelström...sist men inte minst om
pinne/elktråden skall var + eller - i Svetshandtaget (klykan) :!:

Mvh billykid :lol: <!-- </EdIndex> --></div>

Postat: 17 aug 2010, 09:48
av ilogurra
<div class=KonaBody><!-- <EdIndex> -->Pappa har pinnar hemma till alu 8) 8) Ska ta å prova nån dag :) <!-- </EdIndex> --></div>

Postat: 27 sep 2010, 07:00
av JanneL
<div class=KonaBody><!-- <EdIndex> -->info från wikipedia.
kunde inte sagt det bättre själv :lol:

Gasmetallbågsvetsning GMAW Gas Metal Arc Welding är mer känd som MIG- eller MAG-svetsning och utvecklades i USA i slutet av 1940 talet. Metoden bygger på att en trådelektrod eller rörelektrod kontinuerligt matas med en mekanisk drivanordning, fram till ett "pistolhandtag". När ljusbågen etablerats smälts elektroden kontinuerligt i en skyddsgas som undantränger skadlig atmosfär. Detta för att skydda smältpoolen från att oxidera under smältfas.

Vid MIG Metal Inert Gas svetsning är det vanligast förekommande med argon som skyddsgas. Men även helium förekommer i blandning med argon.

Vid MAG Metal Active Gas svetsning används vanligen Argon med en inblandning av koldioxid(2-25%) vanligen kallad blandgas som skyddsgas. Vid vissa fall förekommer det även en mindre inblandning av Oxygen ( syrgas ) i argon, vilket kan hjälpa till att bränna ut restkol i smältan, detta då låg kolhalt eftersträvas. Ren koldioxid som skyddsgas vid MAG-svetsning är inte så vanligt nu mera och används bara i ringa fall.

Låglegerade och olegerade stål MAG-svetsas vanligen med Argon/koldioxid blandning, svetsning med koldioxid får ofta uppträdande av ökad oxidation i smältpool och ökat sprut. Oxidation av järnet i smältpoolen (svetsgods) ger ofta upphov till sprödhet.

MIG-svetsning används främst för aluminium samt legerade material såsom rostfritt stål, som skyddsgas används argon, helium eller en blandning av båda. Helium som inblandning ökar värmetillförseln, vilket kan vara fördel då man svetsar material med stor värmeavledning, till exempel koppar och aluminium.

MIG/MAG-svetsning är en snabb metod, som kräver ringa efterbearbetning, för att rensa bort stänk. Dock är metoden känslig för rost och orenheter, vilka orsakar porbildning i svetsen. Även luftdrag stör, vilket ofta gör metoden olämplig för utomhusarbeten.

MIG/MAG svetsning delas upp i tre olika svetsområden: kortbågsområde, Blandbågsområde (Globular)och Spraybåge.

Kortbågsvetsning med kortslutande droppövergång kan användas i de flesta positioner och är den bästa processen för svetsning av exempelvis plåt från 0,75-5 mm tjocklek.

Blandbågsområdet är en övergångs fas från kortbåge till spraybåge som oftast är svårkontrollerad, detta bågområde har inget väsentligt användningsområde.

Spraybågsvetsning sker med överföring av så kallade fria finfördelade droppar, och detta utförs med högre bågspänning samt svetsström mot i jämförelse med kortbågsvetsning. Svetsförloppet vid spraybåge är därför i allmänhet snabbare och mindre tidskrävande än kortbågsvetsning för plåttjocklekar från 3mm och uppåt. <!-- </EdIndex> --></div>

Postat: 27 sep 2010, 07:01
av JanneL
<div class=KonaBody><!-- <EdIndex> -->Mer Info från Wikipedia.

Gasvolframsvetsning är mer känd som TIG-svetsning där "TIG" står för Tungsten Inert Gas, och är svetsningsmetod. Det som utmärker gasvolframsvetsning är att elektroden inte förbrukas. Elektroden är oftast gjord av en typ av volframlegering, med t.ex. zirkonium. Oftast tillsätts material för att få en svets. Ljusbågen värmer upp materialet och processen skyddas av en skyddsgas, t.ex argon eller helium. För svetsning av aluminium används växelström, för svetsning av kolstål, rostfritt och koppar används likström.

Starter underlättas med HF tändning, en "tändgnista" med hög spänning startar ljusbågen.

TIG-svetsning ger i allmänhet mer kvalitativa svetsförband än MIG/MAG-svetsning. Svetsförbandet ser bättre ut och innehåller i allmänhet mindre defekter än förband som svetsats med MIG/MAG eller MMA (belagda elektroder), och kallflytningar av svetsmaterial är lätt att undvika. Den största nackdelen med TIG-svetsning är att metoden är förhållandevis långsam. Å andra sidan kräver TIG-svetsning väldigt lite efterarbete, vilket gör metoden lämplig för svetsar som kräver ett snyggt utseende, och/eller jämna övergångar mellan material och svets. Den förhållandevis låga produktiviteten gör att TIG-svetsning normalt inte används till svetsförband med godstjocklekar större än 5 mm ifall andra svetsmetoder duger kvalitetsmässigt.

Det största kvalitetsproblem som kan uppenbaras vid TIG-svetsning är framför allt uppkomsten av sugningar (pajper). Dessa syns som små fördjupningar, eller ibland till och med små hål där man släckt ljusbågen. Även om dessa defekter ser små och oansenliga ut (ibland inte ens synligt med blotta ögat), så ger det ett oacceptabelt svetsförband om kravet är en gas- eller vätsketät svets. Detta på grund av att sugningen så gott som alltid går rakt igenom materialet och orsakar läckage. Även om så inte sker direkt så är materialet så försvagat i sugningen att det förr eller senare ändå kommer att uppstå problem i området.

Sugningar uppstår då de olika metallerna och ämnena i en legering har olika smältpunkt och därför också övergår i fast form vid olika temperaturer. För att avhjälpa detta problem så har moderna svetsaggregat en så kallad "slope"-funktion (ung. släntfunktion), som gör att ljusbågen tonas ner när man släcker den. Detta gör att de ämnen i legeringen som härdar sist inte lägger sig rakt ner igenom materialet, utan istället blir till en liten slaggfläck på ytan. Denna fläck kan sedan lätt poleras bort. <!-- </EdIndex> --></div>

Postat: 01 okt 2010, 15:30
av Newlund
<div class=KonaBody><!-- <EdIndex> -->Ramsne var ordet.
Grabbens moppe är bara lite ramsne. Tänkte försöka fixa det och funderar på om försiktig hantering av järnrör kan bli bra på detta sätt utan förstärkning och svetsning eftersom den redan är lackad. Den är, som sagt, bara lite sned och kommer inte köras med trim. Synpunkter tack....

Vidare blir jag inte klok på hur svingen är fäst. Har dragit loss muttrarna men har inte vågat ta i eftersom jag inte vet om det är en genomgående axel eller inte.

Tacksam för tips och råd. // Micke <!-- </EdIndex> --></div>

Postat: 01 okt 2010, 15:31
av Rexxy
<div class=KonaBody><!-- <EdIndex> -->Genomgående axel, men problemet är dem rostar fast. Så det kan bli ett h*lvete att få loss den. <!-- </EdIndex> --></div>

Postat: 01 okt 2010, 15:34
av Newlund
<div class=KonaBody><!-- <EdIndex> -->
Rexxy skrev:Genomgående axel, men problemet är dem rostar fast. Så det kan bli ett h*lvete att få loss den.
Misstänkte det men vågade inte. Tack för snabbt svar! :wink: <!-- </EdIndex> --></div>

Re: Förstärk din Compact ram…. Tipps med bilder !

Postat: 07 mar 2017, 15:53
av Peter Svensson
hej!

finns det nån möjlighet att få bilderna tillbaka i tråden?

Re: Förstärk din Compact ram…. Tipps med bilder !

Postat: 08 mar 2017, 12:33
av Raketsport
Tyvärr går inte det. Bilderna är uppladdade med t.ex imageshack (hade då inte egen bildlagring) och har användaren överskridit konto så raderas de äldre bilderna. Troligen det som hänt här.

Om någon har aktuella bilder på ramförstärkning, var snäll och posta dem i tråden eller skapa ny tråd så vi kan radera denna.