Och nu, ett år senare har jag äntligen fått tummen ur och tittat till den lite till.
Det blev byte av konding och brytare, sen blev gnistan fet och fin.
Sen återstod ett problem, att få igång eländet...
Blåsa ren förgasaren och sätta dit ett filter på bensinslangen var första åtgärden.
Sen var det tramperiet som gjorde mig fundersam, det bara slirade.
Efter lite googlande så förstod jag till slut konstruktionen. Pga centrifugalkoppling går det inte att springa igång eländet utan det måste trampas.
Det sitter en metallplatta med en pålimmad korkring som ska tryckas mot kopplingskorgen när man trampar och den var förstås utsliten.
Jag gjorde ett försök att limma dit ny kork, men epoxy fäste inte, och alla andra lim jag kollade på tålde varken höga temperaturer eller olja, så lösningen fick bli brutalare än så.
Jag satte dit tre små svetsloppor på kanten till kopplingskorgen och sen var tanken att slipa motsvarande hål/gropar i plattan där korken suttit, så de skulle kunna greppa mot varandra när man ska starta.
Men det visade sig att det räckte med svetslopporna, det blev alldeles tillräckligt grepp ändå och igår kväll startade den för första gången!
Den gick så fint så, precis som en gammal Flintamotor ska!
Den enda fundering man kan ha mot denna lösning är att det kanske finns risk att det sliter loss små metallspån om det inte är tillräckligt spel och dessa sen sliter på motorn. Det får tiden utvisa. Ev kan man kanske sätta en magnet vid oljepluggen.
Lite småpill återstår, som att koppla ihop elen igen, men sen är den klar för mopedutflykt imorgon!
