<div class=KonaBody><!-- <EdIndex> -->info från wikipedia.
kunde inte sagt det bättre själv
Gasmetallbågsvetsning GMAW Gas Metal Arc Welding är mer känd som MIG- eller MAG-svetsning och utvecklades i USA i slutet av 1940 talet. Metoden bygger på att en trådelektrod eller rörelektrod kontinuerligt matas med en mekanisk drivanordning, fram till ett "pistolhandtag". När ljusbågen etablerats smälts elektroden kontinuerligt i en skyddsgas som undantränger skadlig atmosfär. Detta för att skydda smältpoolen från att oxidera under smältfas.
Vid MIG Metal Inert Gas svetsning är det vanligast förekommande med argon som skyddsgas. Men även helium förekommer i blandning med argon.
Vid MAG Metal Active Gas svetsning används vanligen Argon med en inblandning av koldioxid(2-25%) vanligen kallad blandgas som skyddsgas. Vid vissa fall förekommer det även en mindre inblandning av Oxygen ( syrgas ) i argon, vilket kan hjälpa till att bränna ut restkol i smältan, detta då låg kolhalt eftersträvas. Ren koldioxid som skyddsgas vid MAG-svetsning är inte så vanligt nu mera och används bara i ringa fall.
Låglegerade och olegerade stål MAG-svetsas vanligen med Argon/koldioxid blandning, svetsning med koldioxid får ofta uppträdande av ökad oxidation i smältpool och ökat sprut. Oxidation av järnet i smältpoolen (svetsgods) ger ofta upphov till sprödhet.
MIG-svetsning används främst för aluminium samt legerade material såsom rostfritt stål, som skyddsgas används argon, helium eller en blandning av båda. Helium som inblandning ökar värmetillförseln, vilket kan vara fördel då man svetsar material med stor värmeavledning, till exempel koppar och aluminium.
MIG/MAG-svetsning är en snabb metod, som kräver ringa efterbearbetning, för att rensa bort stänk. Dock är metoden känslig för rost och orenheter, vilka orsakar porbildning i svetsen. Även luftdrag stör, vilket ofta gör metoden olämplig för utomhusarbeten.
MIG/MAG svetsning delas upp i tre olika svetsområden: kortbågsområde, Blandbågsområde (Globular)och Spraybåge.
Kortbågsvetsning med kortslutande droppövergång kan användas i de flesta positioner och är den bästa processen för svetsning av exempelvis plåt från 0,75-5 mm tjocklek.
Blandbågsområdet är en övergångs fas från kortbåge till spraybåge som oftast är svårkontrollerad, detta bågområde har inget väsentligt användningsområde.
Spraybågsvetsning sker med överföring av så kallade fria finfördelade droppar, och detta utförs med högre bågspänning samt svetsström mot i jämförelse med kortbågsvetsning. Svetsförloppet vid spraybåge är därför i allmänhet snabbare och mindre tidskrävande än kortbågsvetsning för plåttjocklekar från 3mm och uppåt. <!-- </EdIndex> --></div>
:meangreen: <!-- </EdIndex> --></div>
<!-- </EdIndex> --></div>
<!-- </EdIndex> --></div>
<!-- </EdIndex> --></div>